Så här en lördagskväll....
Det har varit en riktigt jobbig dag idag. Mycket tårar och känslor av hopplösthet, men vet ni vad? Jag klarar mig. Det har jag alltid gjort och kommer alltid att göra. På något sätt löser sig livet oftast av sig självt, man måste bara ha lite tilltro och en näve tålamod.
Nu sitter jag här, efter 2 (eller var det 3?) glas bubbeldricka. Jag är väldigt trött i huvudet av allt gråtande idag, så det är skönt att runda av kvällen med detta. I morgon tänker jag sova lite längre än vad jag gjorde idag (klockan ringde halv 7) och sedan tänkte jag få tummen ur och plugga lite. Det behövs alltid! Har tappat skolan lite nu efter missfallet, men jag tar igen det. Jag fixar det, jag kan!
Livet är vackert, jag älskar att leva! Ibland blir det lite motström och då vacklar hoppet och tron på att det någonsin ska bli bra. Då tappar jag en bit av mig själv, en del av min trygghet. Men det löser sig. Det gör det alltid. Det måste det....
Jag måste våga hålla huvudet högt, även om hjärtat värker. Jag ska klara det här; för min egen skull, för min lilla killes skull! ♥
Jag älskar att leva!
