Det svänger
Det svänger upp och ner, ner och upp.
Det är väl så livet brukar vara?
En känsla av hopplöshet kom över mig när jag var på väg till skolan. Igen. Jag orkar inte med hopplöshet eller tröstlöshet. Jag vill leva ett normalt liv med betydligt mindre fokus på bebisverkstaden än var det är nu. Det tär nåt så otroligt på mig. Suck.
Nåja, jag hoppas allt detta löser sig tids nog.
Jag vill ha vår nu. Inte för att jag inte gillar snö, för det gör jag. Men jag känner att min kropp behöver lite värme och ny energi.
Tänk att få skritta i skogen med hästen när snön precis har försvunnit. Trädens knoppar slår ut vilken sekund som helst och fåglarna välkomnar våren med sina stämmor. Ååååh, nu längtar jag massor! Då ska jag rida ut på fina C och galoppera uppför "backen". Känna håret i vinden och galoppera så fort att ögonen börjar vattnas...
Tack underbara C för att du finns. ♥
